MER OM FOGNING

Fråga oss om allt inom fogning

Vi väljer rätt fogar till ert projekt

Just när de gäller fogning så finns det väldigt god handledning som alla kan ta del av. Fogexpressen arbetar givetvis enligt HusAMA. SIKA har tagit fram en väldigt god handledning gällande fogning. Den kallas Foghandboken LADDA NER HÄR

Fogar

Fogar och olika typer av fogmassor får allt större betydelse inom dagens byggnation. Trenden mot alltmer prefabricerade byggnadsdelar påskyndar denna utveckling. Fogarna fyller många viktiga funktioner. De skall sammanbinda olika byggnadsdelar men också täta mot vatten, luftdrag, ljud, brand, damm osv. Det är därför mycket viktigt att fogar utformas på rätt sätt, att rätt material används samt att fogningen utförs korrekt. Felaktiga fogar kan ge skador på byggnaden med dryga reparationskostnader och höjda driftskostnader som följd. För att medverka till ökad kunskap om fogars betydelse och för att höja kvalitetstänkandet är Sika Sverige AB leverantörsmedlem i SFR, Sveriges Fogentreprenörers Riksförening. SFR är en obunden branschsammanslutning av entreprenörer, leverantörer och konsulter som verkar för ökad kunskap om fogar och fogmaterial. Det råder stor begreppsförvirring inom byggbranschen vad gäller fogning resp. tätning. För att undvika missförstånd kan vi slå fast följande: En fog är en beräknings- och kontrollerbar sammanbindning av byggnadsdelar och kan mängdberäknas på konstruktionsstadiet. En tätning kan avse en oplanerad spricka eller springa och utföres med samma material som en fog men ibland utan bottningslist.

HusAMA

Allmän Material och Arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten, har fogmassor tidigare indelats med avseende på deras egenskaper och typiska bindemedel. Man angav olika relevanta egenskaper och gränsvärden för dessa egenskapskrav. I huvudsak indelades fogmassorna i två olika grupper; elastiska och plastiska (tidigare A- resp. B-massa). Denna indelning har man dock frångått i den senaste utgåvan av HusAMA 98 och redovisar endast indelningen enligt ISO 11600, men eftersom det sker en viss eftersläpning ute på arbetsplatserna, har vi valt att redogöra för båda systemen.

Elastisk fogmassa

Elastisk fogmassa (HusAMA grupp 58) kan normalt ta upp stora fogrörelser. Den kan liknas vid ett gummiband och återgår alltid till normalläget när belastningen upphör. Den finns i olika hårdhetsgrader beroende på användningsområde. Det är mycket viktigt att valet av hårdhetsgrad görs rätt eftersom det lätt uppstår brott eller släppor vid kombinationen hård massa/stora rörelser.

Plastisk fogmassa

Plastisk fogmassa (HusAMA grupp 53, 54 och 55) finns i olika typer; skinnbildande (53), icke torkande (54) och segplastisk (55). Plastisk massa uppför sig något annorlunda än elastisk massa. Vid stora rörelser blir det en deformation i fogmassan som inte återgår när rörelsekrafterna upphör. Plastiska massor används i allmänhet till täckta fogar (runt fönster och dörrar, under täcklister) eftersom massan är känslig för yttre åverkan (ej petsäker) och åldras då den utsätts för väder och vind samt UV-strålning. Plastiska massor är ofta billiga i inköp, men kräver i gengäld större fogdjup, dvs större materialåtgång och därmed ökade kostnader. Mellan dessa huvudgrupper finns en tredje, lite speciell grupp.

Vattendispergerade elastiska fogmassor

Vattendispergerade elastiska fogmassor (HusAMA grupp 556) är visserligen elastiska men inte så mycket (15 %) som grupp 58 (25 %). De är uppbyggda av akryldispersioner och används företrädesvis inomhus. De används också utomhus men då oftast vid övermålning, t ex spricktätning i trä och putsfasader. Fogning av en byggnad är i allmänhet inte särskilt kostnadskrävande. Det kan dock bli mycket dyrt om fogningen måste göras om p g a felaktig utformning eller felaktigt materialval. För att en fog skall fungera tillfredsställande krävs därför att konstruktion, material och utförande samverkar.

allt-om-fogning

Fakta

Kontakta våra specialister inom fasadfogning

Våra Kontaktuppgifter

TELEFON

ADRESS

Artistvägen 12,
121 35 Stockholm

ORG. NR.

559153-3061